En bra sak var iaf att min mentor tycker jag är en av de bästa i klassen. Jag vill inte att folk ska se mej som en pluggis, och jag strävar inte efter att vara bäst. Jag tycker bara att jag är jävligt duktig att faktiskt ha klarat mej så bra i skolan som jag har gjort, med tanke på omständigheterna. Dom har väl inte varit de bästa direkt, så därför är jag otroligt stolt över att det som händer utanför skolan och på min fritid inte påverkar min skolgång. Vissa tillfällen har det gjort det, men ytterst få gånger. Jag har kommit på en sak. Jag är ganska bra på svenska! Asså att stava och såna saker. Jag skryter inte när jag berättar det här, utan jag gör bara som jag har blivit tillsagd. Tänka positivt, och ge mej själv beröm. Skolan överhuvudtaget går bra, men engelska tål jag bara inte! Så tråkigt.. Och jag fattar inte hur språket är uppbyggt. Kan inte bygga meningar? Jag fattar inte. Spanska har jag lättare för. Meningsuppbyggnad var lätt tycker jag, men engelska.. nej hahah..! Nu ska jag sova så jag orkar upp imorron till skolan. Det kommer jag inte orka, men jag får väl försöka.. <3